🔦Vad är Floodlighting?

Varför människor gör det

Namnet kommer från ljuset: allt tänt på en gång, inget kvar i skugga. Forskaren Brené Brown använde ordet om sårbarhet som blivit strålkastare — att berätta det svåraste inte för att komma nära, utan för att se vad den andra gör med det. På en dejtingapp kommer det oftast från ett hyggligt ställe. En önskan att bli känd fort, och trötthet: ska det här ändå ta slut av det, hellre i kväll än om fyra månader.

Det är inte samma sak som att vara öppen. Öppenhet går i takt med den andra och lämnar plats för svar; floodlighting kommer på en gång och lämnar ingen plats. Det är inte heller love bombing, även om intensiteten liknar. Love bombing riktas mot dig — berömmet, farten, planerna. Floodlighting handlar om dem, och du är publiken.

Så känns det från ditt håll

• Det tyngsta kommer under den första timmen eller två, obett och i full detalj.
• Det går som en monolog: ingen paus för dig, ingen fråga om något på din sida.
• Du känner dig placerad i en roll — terapeut, vittne, den som ska stanna.
• Värmen svalnar tvärt om du svarar med mindre intensitet än vad som väntades.

Vad du kan göra

Du är ingen bekännelse av samma tyngd skyldig, och du behöver inte försvinna heller. Varmt och ärligt räcker: tacka för förtroendet, säg att det låter som mycket och säg att du vill lära känna personen långsamt. Ändra sedan takten, inte människan. Kan den andra sakta ner tillsammans med dig är det förmodligen bra. Läses ett försiktigt svar som avvisande är även det användbar information.

Och är det du som gör det: pröva att ge rubriken och stanna där — ett par tunga år, en trasslig familj — och låt den andra fråga. Att bli känd tar längre tid än att bli berättad. Närheten ligger inte i historien; den byggs medan historien kommer ut, växelvis. Att vilja bli sedd fort är inget fel. Det är bara tajmingen som gör ont.

← Alla ord